Mitt skräp. Min eviga följeslagare.
Igår vid 15.20 somnade du in. Du blev bara 5 år och fick problem med ryggen i våras och det gick inte att rädda på ett humant sätt.
Kroppen slutade fungera, bit för bit.
Bosse var en hund med världens tålamod och som alltid följde med mig eller barnen på allt de gjorde. Han var aldrig några problem att ha med i husbilen, han bodde på hotell som en riktig kung och han trivdes i folkmassor. Som snarkade så högt att han fick sova i vardagsrummet. Som aldrig dömde en och som alltid mötte en med glädje, oavsett vad vi gjorde. Han som alltid gick lös och alltid höll sig nära.
Jag fick han när jag fyllde 40 år. När jag såg han på bild efter otaliga omplaceringsannonser så sa jag direkt – där är han.
Och från första sekund har han känts som en i familjen.
Han har under de senaste veckorna fått äta allt han vill. Bara fått ha det gött och ligga i knävecket. Bli kliad och älskad.
Han fick följa med mig och Ida på hans älskade morgonpromenad en sista gång.
I tisdags åkte jag och grabbarna till Dalsjöfors och köpte hans favoritglass som han slukade i ett nafs. Och igår gjorde de en leverpastejstårta som han glufsade i sig utan problem.
Sedan åkte jag själv till veterinären och sa hej då.
Hela vägen dit var helt blurrig och jag tror inte jag ens vet hur jag kom till Brämhult…
När han tittade på mig innan vi gick in så var det som han sa: ”jag är redo, det är dags nu”…
Sedan gick han före mig, med viftande svans, in i rummet.
Bosse, du fick ha din älskade boll ända in i det sista. Bollen som Philip gjort i syslöjden och som du alltid trånade efter.
Nu kan du springa hur mycket du vill, utan andningssvårigheter och utan att ha ont.
Du kan slänga dig från höga höjder, ligga på rygg, snarka och äta allt. Till och med blodpudding.
Vår gris. Mitt skräp. Vår bästa och mest håriga vän. Det är redan så tomt och tyst utan dig.
Inga tassar när man öppnar kylskåpet, inga pratljud och ingen som kommer och slänger sina tassar över en och kräver att få bli kliad.
Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna fortsätta livet utan dig som varit min bästa support när livet vändes upp och ner.
Jag vet inte hur jag ska kunna fortsätta livet utan min hjärtehund. Jag vet inte hur jag ska kunna fortsätta utan dig.
Jag älskar dig. Och jag saknar dig.
