Alltså, min plats på jorden är nog ändå Träslövsläge. Eller Läjet som det kallas.
Här spenderade jag i princip alla mina tonårsår cyklandes mellan koberget, till toaletterna på campingen och ner till hamnen för att fiska krabbor. Hade man tur så bjussa pappa på en go glass på Tre Toppar och hade man extra tur så blev det en pizza vid restaurangen vid stranden. Det senare hände väldigt sällan, så tur man kan ta igen det nu för tiden!
I fredags tog vi husbilen ner till just Läjet för att få njuta lite av havsbrisen, omgivningen och möjligtvis ett och annat glas vin.
Eftersom jag håller på med ett YouTube-projekt så blev det väldigt mycket promenerande och till och med löpning.
I lördags hann vi med en 7km-runda trots att vi vaknade helt förvirrade först vid 09.30 (Hjälp, då har ju nästan hela dagen gått), nytt rekord för mig som egentligen alltid tyckt löpning är världens plåga. Men till och med jag kan nog ändå uppskatta det, eller börja uppskatta det och njöt för fulla drag när jag slängde mig på gräset i gassande solsken efteråt. Resten av lördagen blev till att samla ihop ännu mer steg, och på lördagskvällen hade jag ändå kommit ikapp lite av de steg jag tappat under en lat dag i torsdags. (Mitt projekt var att dokumentera en hel vecka där jag sammanlagt 100k steg, något som är en del för mig som sitter still och plitar med excel måndag-fredag 8 timmar om dagen)
Söndagsmorgonen gick vi runt i hamnen redan vid 07 på morgonen, det var inte många vakna då och de flesta båtar låg i hamnen, troligtvis för lite välförtjänt vila.
Så ja, är det något ställe som verkligen är mitt hemma på jorden, så är det Läjet. Och där kommer vi spendera många semesterdagar, det är en sak jag kan lova. Bosse ser ut att hålla med, även om han inte fick följa med på löpturen, det hade inte hans lungor klarat 😉
Lämna ett svar