Det var nog ändå rätt behövligt, den här ledigheten. Om jag tittar tillbaka de senaste månaderna så har det varit jobb, fix, jobb, fix och lite mer jobb. Det känns oerhört lyxigt att ha 4 dagar ledigt framför sig, även om jag skulle behöva komma ikapp med de där sakerna man lägger undan för att ”ta någon annan gång”..
Nåja, efter fotograferingen förra helgen så fiskade Elias. Min tonåring är inte så liten längre och han ska i nästa vecka göra sin första praktik. Han har lyckats nästla sig in på Radio Sjuhärad. De tar egentligen inte emot högstadie-elever, men snackis som han är, så lyckades han charma chefen och ordnade sin helt egen praktikplats genom att vara lite våghalsig och rättfram med hjärtat på rätt plats.
Det är roligt att umgås med honom på ett helt annat sätt nu för tiden. Vi pratar om övningskörning, vilken linje han vill välja i gymnasiet och träning. Om hur vi båda ser fram emot Spanien och sommaren och att han helt plötsligt blir äldst på skolan nästa år. VI diskuterar samhällsnytta, jobb och hur man kan använda sina förmågor för att komma dit man vill.
På tal om förmågor, jag brukar alltid stå bakom kameran, sällan framför. Men igår fick jag vara med på ett fotomodellsjobb inför höstens kataloger och kampanjer. Roligt värre och vi spenderade några timmar i Centiros lokaler som var HELT magiska. De har ett relativt nybyggt hus, bakom deras ordinarie och där var det som att komma in i en afterski-lobby (säger jag som aldrig upplevt en riktig after ski). Och så fick jag umgås med kollegor jag aldrig sagt ett ord till. Vi låtsades ha seriösa samtal vid kaffemaskinen, vi svarade på samtal i lobbyn, skrev i almanackor och satte på sadelskydd på cyklar vi inte ägde. Hur det blir vet jag dock inte, men jag har större förståelse för de som tycker det är något jobbigt att bli fotograferade. Jag var INGEN naturbegåvning precis.
Och idag är det en röd dag. Jag spenderade någon timme på Friskis på förmiddagen och i eftermiddag blir det datorspelande. Jag har tittat till mitt växthus där mina fröer växer för långsamt för mitt tålamod och funderar på om inte ett glas vin klockan 13 en torsdag är något man bör göra.. Jo, varför inte.
I nästa vecka ska det bli något nytt tatuerat på min kropp. Som barn sätter man plåster över sår så de ska läka. Som vuxen – tatueringar.
Lämna ett svar