Så hade tre år gått och den vita bilen byttes in och nu anlände en grå sportig bil. Hel-el.
Förutom att den piper så fort man kör över hastighetsbegränsningarna och tycker att inställningar ska nollställas varje gång man ska köra någonstans så är jag riktigt nöjd med den. Inte för att jag egentligen är intresserad av bilar, men det är ändå något visst med en ny, sportig bil. Man vågar knappt sätta sig i den för man inte vill smutsa ner något.
Och så blev det påsk och fyra dagars ledighet. Igår startade vi operation stryka saker som måste göras. Sedan bilden togs har det nog tillkommer några fler saker, men om man tittar på listan så har vi redan gjort mer än hälften. Troligtvis 70% är redan färdigt. Jag fasar för att åka till tippen och tömma släpet dock. Om det är något som är jobbigare än att vika tvätt eller spara pengar, så är det nog ändå att åka till återvinningscentralen. Jag är ALLTID helt lost där och det känns som personalen verkligen granskar varenda steg. Som att man är övervakade och minst lilla fel så åker man på en utskällning som heter duga. 😀 HAha, jag vet att det inte är så men min hjärna tänker alltid så. De på Dalsjöfors har dock alltid varit schysta människor och hjälper mer än gärna till och pekar på vart allt ska vara.
Johan var här och hälsade på igår. Vi har inte setts sedan någon gång förra året, förutom när han passade Bosse när vi var i Spanien, så det var trevligt med lite sällskap. Han kom med påskblommor dessutom som passade utmärkt när jag precis slängt ut rosorna jag fick på bröllopsdagen. Jag gjorde Pinsa-pizza och det går ju alltid hem. En med vit bas, getost, honung, bacon och pinjenötter och den andra med tomat, mozzarella, pesto och salami. Väljer vit bas på pizza, alla dagar i veckan om jag behövde….
Ja, och drejandet går som sagt framåt. Mina texter är inget för den svage och denna skålen ska jag lätt ha framme varje dag när den väl skröjsbränts och glaserats. Kanske får jag plocka undan den de ggr vi får besök av mamma eller svärmor… vi får väl se om jag känner mig modig nog ;).
Nä, nu ska jag gå ner i källaren och lära mig kakla. Påskvädret var ju ingen höjdare, det snöar och det regnar och det blåser. Mina odlingar börjar smått komma till liv men det känns tråkigt att det verkligen dröjer innan de kan få flytta in i växthuset. De bor istället över allt i köket och jag får nästan liten frustration i över att jag alltid ska gå all-in när jag ska sätta saker… det blir så mycket att knappt något får plats.
Lämna ett svar