Vad är det mitt öga skådar?
Två barn som följer med ut på hundpromenad?
Det var iallafall tvunget att förevigas så jag bar med mig min tunga kamera ut i frosten. Något jag inte gjort på länge.
Jag tar hellre frost och sol på dagarna än grått och regn, trots att jag fryser ända in till benmärgen.
Nu på eftermiddagen kan jag andas ut. Deadlinen klarade vi med några timmar till godo och med goda ord från chefen. När man lägger ner alla hjärnceller man har så känns det extra kul att få höra när man gör ett bra jobb.
Vinner vi det här så ska jag banne mig dricka ett glas bubbel eller två. Det är en sak som är säkert i alla fall.
Nåja, kylan gjorde våra näsor röda och Bosse hade spring i benen. Att umgås med barnen utan telefoner (visserligen med lite Pokemon på) är så mycket roligare än när deras näsor pekar mot skärmen och de stänger in sig på sina rum. Det kommer många funderingar, roliga ord och konstaterande från dem. Och gnabb. Herregud, jag brukar stolt säga att mina barn aldrig bråkar, men oj vad de gnabbas ibland. Inte för att de säger hårda ord mot varandra, men retas, det kan dem. Jag fick nog 5 nya gråa hårstrån till min reda gråa kalufs efter denna promenaden.
Äspered.
Byn som varken har kollektivtrafik eller en liten affär. Inga gångbanor längst med vägarna och jag känner knappt någon förutom min jobbarkompis som jag promenerar med på mornarna. Men går man ner i detaljerna så är det ändå inte så tokigt att bo här. Även om man kanske vill ha närheten till stan och allt som finns där, så det är lugnet jag behöver i min rastlösa själ.
Åh ja… Igår impuls-beställde jag en drejskiva. Det var från Nederländerna och kostade mig 2000 kr. Om det är skit eller inte återstår att se men jag fick mail redan idag om att den var skickad och att Postnord kommer ta hand om leveransen. En brännugn har jag ju dock inte, men tänker att jag får börja jobba med lufttorkad lera, tills jag vet om detta är DEN hobbyn. Denna leran kommer givetvis inte kunna hålla väta, så mina muggar med grova svordomar och citat får vänta, men tills dess kan man säkerligen tillverka andra roliga saker. Om inte annat så kommer mina föräldrar få uppleva igen att få egentillverkade saker av sitt barn, precis som de fick när man var 9 år och tillverkade ett snett tårtfat av trä i slöjden, som man slitet med i veckor i den där svarven.
Skillnaden är väl nu att jag är 41 och kommer inte undan med en sne pennmugg av lera.
Eller så är det precis det de behöver, ett leende på läpparna och ett fniss inombords att deras dotter är något… okunnig på det mesta.
Lämna ett svar